Tidigare har du arbetat fram detaljplaner på stadsbyggnadskontoret och nu har du suttit på andra sidan och granskat planerna. Hur har det varit att arbeta med stadsbyggnadsprocessen ur ett annat perspektiv?

– Efter många år som planhandläggare är det intressant att få vara med och kritiskt granska stadsbyggnadskontorets alster och höra Skönhetsrådets självständiga resonemang. Medan man som planhandläggare sliter med bland annat frågor kring dagvattenhantering, buller och markföroreningar fokuserar rådet och kansliet mer på om nybyggandet fungerar ihop med omgivande, kanske kulturhistoriskt intressanta, bebyggelse, om det blir för tättbebyggt och om det är motiverat att bevara värdefull natur framför fler bostäder. Från Skönhetsrådets horisont får man ett helhetsperspektiv och jag imponeras av den mängd detaljplaner som stadsbyggnadskontoret utarbetar.

 Är det några ärenden som särskilt fångat din uppmärksamhet?

– Eftersom jag länge varit inblandad i vad som händer på Djurgården så var förslaget att bygga nytt vid Hasselbacken både intressant och provocerande. Det går att bygga nytt men med mycket större omsorg om den befintliga karaktären. Södra Djurgården är en unik lustgård för många Stockholmare där varje tillägg måste vägas på guldvåg. Andra intressanta ärenden har berört förtätningar i villaområden, ihopbyggandet av stadsdelar, nya gårdshus och en allt tätare bebyggd stad. Denna snabba utveckling innebär att det krävs en allt större eftertänksamhet i planeringen.

 Om du jämför stadsplaneringen när du började arbeta i staden med idag- vilka är skillnaderna?

– Kom för 40 år sedan in i ett paradigmskifte inom stadsbyggandet. Hård kritik hade riktats mot miljonprogrammet och rivningarna på malmarna. Nybyggandet gick in i ett lugnare tempo och inriktningen var att bevara och bygga om. Samrådsförfarandet med allmänheten byggdes ut. Det historiskt höga bostadsbetinget (140.000 bostäder) som fullmäktige beslutade om 2013, att bygga motsvarande ett nytt Malmö på 20 år inom stadens gränser, utmanar traditionella stadskvalitéer. Planprocessen ska gå snabbare, exploateringen ska öka och naturmark ses ofta som en möjlighet. Staden är effektiv i att få fram nödvändiga bostäder men marginalerna för god stadsplanering minskar när volymplaneringen blir starkare. När goda intentioner allt oftare utmanar befintliga värden i staden blir Skönhetsrådets roll mer komplicerad. Samtidigt vill rådet vara nyanserat och inte enbart kritiskt.

 Rådet har löpande kontakt med allmänheten som hör av sig i olika frågor. Några tankar där?

– Det har varit mycket intressant att ta del av hur engagerad och uppmärksam allmänheten är i olika projekt. Inte minst Skönhetsrådets kansli får ständiga påminnelser om att många uppfattar nybyggnadsförslag som ”övergrepp” på ”sin” invanda miljö. Det håller oss alerta, ger ibland tidig information om vad som är på gång och ger en ofiltrerad inblick i vad människor reagerar på. Rådet instiftades för att självständigt vara rådgivande i olika stadsbyggnadsfrågor. Då är det ovärderligt att kunna ta in hela spännvidden av underlag och synpunkter; från stadens egen expertis, byggaktörernas egenintresse och allmänhetens konsekvensperspektiv.